Riksbanken ger i sin senaste stabilitetsrapport en onyanserad analys där de väljer att inte lyfta fram faktorer som talar för mindre risker. Det menar den statliga bolånejätten SBAB:s chefekonom Robert Boije.
Riksbanken släppte under morgonen sin nya stabilitetsrapport i vilken hushållens höga skuldsättning återigen anges vara den största risken mot Sveriges ekonomi.
SBAB:s chefekonom anser att Riksbanken lägger för stor vikt vid skuldkvoten, som enligt honom är ett "trubbigt och missvisande mått" på riskerna med hushållens skuldsättning. Detta då den inte beaktar de trendmässigt fallande realräntorna, stigande tillgångsvärden eller hushållens räntebetalningsförmåga.
- Riksbanken säger att skattesystemet bidrar till att öka hushållens skulder och skuldkvoten sett till kombinationen av den kommunala fastighetsavgiften och ränteavdragen. Det är riktigt men det är inte skuldkvoten som är avgörande utan hushållens räntebetalningsförmåga, resonerar Robert Boije.
Chefekonomen menar att Sverige inte har haft någon bolånefinansierad överkonsumtion och att det under många år har varit högt hushållssparande, vilket utgör en buffert mot fallande konsumtion.
- Det kan finnas strukturella och offentlig-finansiella skäl att se över nettobeskattningen av bostäder. Argumenten för att göra det av finansiella stabilitetsskäl är däremot svaga. En kraftig och snabb avveckling av ränteavdragen skulle troligen leda till ett stort prisfall på bostäder och väsentligt öka belåningsgraden i stocken av bolån. Det skulle i närtid utgöra ett betydligt större problem för den finansiella stabiliteten i Sverige än det problem dagens ränteavdrag påstås utgöra, menar Robert Boije.