Nya finansiella regler och verktyg brådskar

Johan Gernandt, ordförande i riksbanksfullmäktige, Leif Pagrotsky, vice ordförande i riksbanksfullmäktige och Stefan Ingves, riksbankschef

Det behövs en grundlig översyn av det svenska finansiella regelverket. Det är hög tid att ta ett samlat grepp kring allt fran avveckling och rekonstruktion av krisdrabbade finansiella företag till ansvar, rollfördelning och verktyg när det gäller att upprätthalla den finansiella stabiliteten i Sverige. En eller flera utredningar bör skyndsamt pabörjas för att se över det finansiella regelverket.

Regleringen av banker är otillräcklig och statens möjligheter att hantera banker med problem behöver stärkas. Pa internationell niva har äntligen flera viktiga förändringsprocesser pabörjats. Men även det svenska regelverket maste förnyas. Vi menar att riksbankslagen behöver ses över och skrivas om, att en tydligare rollfördelning mellan myndigheterna är nödvändig och att ett nytt och bättre regelverk för banker i kris behöver upprättas.

Det finansiella systemet är helt centralt i samhällsekonomin och bankerna är navet i det finansiella systemet. Det räcker med att fundera pa hur beroende ens egen privatekonomi är av att det finns banker som kan lana ut pengar och som kan genomföra alla de betalningar som dagligen utförs.

Vi, Riksbanken med dess tva beslutsorgan riksbanksfullmäktige och direktion, är
överens om att erfarenheterna av de tva senaste arens krishantering tydligt visat att
det behövs ett regelverk som gör det möjligt för staten att bättre kunna förebygga
och hantera kriser i framtiden. Det behövs ocksa för att kostnaderna av en kris ska bli sa sma som möjligt, bade för bankernas kunder och för samhället i stort. Riksbanken tar därför det ovanliga steget att uppmana riksdagen att be regeringen att skyndsamt tillsätta en eller flera utredningar för att se över det finansiella regelverket.

Riksbanken förknippas vanligtvis med malet att upprätthalla ett fast penningvärde, det vill säga att se till att inflationen är lag och stabil. Men vi har ocksa en uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbankslagen är dessvärre otydlig med vad detta innebär. Vi menar att Riksbanken har ett ansvar för stabiliteten i hela det finansiella systemet. För att Riksbanken ska bli bättre pa att säkerställa den finansiella stabiliteten menar vi att riksbankslagen behöver uppdateras sa att det tydligt framgar att vi har ett ansvar för den finansiella stabiliteten.

Rollfördelning

Det är även viktigt att rollfördelningen mellan myndigheter blir tydligare. I dag delas ansvaret för reglering, tillsyn och övervakning av flera olika myndigheter. För att samspelet mellan dem ska fungera sa bra som möjligt är det viktigt att klargöra vem som gör vad och när. Vi anser att detta är oklart. Exempelvis bör ansvarsfördelningen och samordningen mellan Riksbanken och Finansinspektionen ses över. Den finansiella krisen har visat att tillsynen inte har tagit tillräcklig hänsyn till risker som kan fa aterverkningar pa hela det finansiella systemet och samhällsekonomin i stort. Ett exempel är att flera svenska banker lanade ut stora summor i de baltiska länderna. Denna kraftiga utlaning bidrog till snabb ekonomisk utveckling i dessa länder och smaningom till stora kreditförluster. Trots att det fanns en risk att problemen skulle sprida sig till Sverige sa var det inte tydligt vem som ytterst ansvarade för att motverka utvecklingen.

Finans

Det behövs en grundlig översyn av det svenska finansiella regelverket.
Det är hög tid att ta ett samlat grepp kring allt fran avveckling och rekonstruktion av krisdrabbade finansiella företag till ansvar, rollfördelning och verktyg när det gäller att upprätthalla den finansiella stabiliteten i Sverige. En eller flera utredningar bör skyndsamt pabörjas för att se över det finansiella regelverket.

inspektionen har visserligen verktyg som skulle kunna användas för att paverka bankernas beteende, men har inte till uppgift att motverka en makroekonomisk utveckling som innebär risker för den finansiella stabiliteten. Riksbanken a andra sidan har ett ansvar för stabiliteten i det finansiella systemet i Sverige men saknar effektiva verktyg för att fullgöra den uppgiften. Oklarheter och brister i tillsynen riskerar att paverka saväl enskilda hushall som företag. Det finns ett par möjliga vägar att komma till rätta med det här problemet. Antingen ger man Riksbanken bättre verktyg eller stärker man samordningen mellan Finansinspektionen och Riksbanken. Ett annat alternativ som diskuteras inom ramen för den nya europeiska tillsynsstrukturen är att ge centralbanken möjligheten att patala systemrisker för banktillsynsmyndigheten, som da kan välja att agera eller förklara varför man inte gör det. Det bör övervägas om en liknande
modell, utformad med hänsyn till svenska förhallanden, kan vara lämplig i Sverige.

Riksbanken ska vara finansiellt oberoende. Valutareserven maste därför vara tillräckligt stor för att möta Riksbankens i lag fastställda ataganden. Upplaning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv sker enligt huvudregeln i Riksgäldens namn. Fragan om ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och Riksgälden har tidigare diskuterats i en rad olika sammanhang och har anyo väckts i samband med genomförandet av den utökning av valutareserven som Riksbanken beslutade varen 2009. Omfattningen och räckvidden av Riksbankens upplaningsrätt, samt av Riksgäldens skyldighet att biträda Riksbanken med sadan upplaning bör analyseras, allt med beaktande av EUF-fördragets olika föreskrifter.

Regelverk för banker i kris

Slutligen menar Riksbanken att ett helt nytt regelverk för hur staten ska kunna hantera banker i kris behöver byggas upp. I dag ska banker liksom andra företag som inte kan betala sina skulder försättas i konkurs. Det är vanligtvis en utdragen process där man som bankkund kan behöva vänta i aratal pa att fa tillbaka sina pengar. Vi har visserligen en insättningsgaranti i Sverige som ska se till att insättare far tillbaka sina pengar upp till 500 000 kronor om en bank gar i konkurs. Men det är inte tillräckligt. Om man inte har nagot annat att ta till än den vanliga konkurslagstiftningen sa ökar risken att staten tvingas rädda banken med skattemedel. Det är inte ett önskvärt alternativ eftersom det innebär att svenska skattebetalare far betala notan för en bank som har tagit för stora risker.

Sammanfattningsvis hoppas Riksbanken att vi kan fa till en eller flera snabba utredningar som kan bidra till att vi far lämpliga regelförändringar pa plats. Det behövs för att vi sa snart som möjligt ska fa ett bättre regelverk som kan bidra till att förebygga kriser i framtiden och för att se till att kostnaderna av en kris blir sa sma som möjligt.