Terminer är ett betydligt enklare instrument än optioner eftersom terminshandel i princip är detsamma som aktiehandel. I denna utbildning kommer vi gå igenom vad terminer är och hur handel i dessa fungerar. Vi förutsätter att läsaren har kunskaper om, och helst någon erfarenhet av, vanlig aktiehandel.
En terminsaffär är i grunden en aktieaffär där man skjutit upp både leverans och betalning. Att handla något på termin innebär att köpare och säljare kommer överens om en affär men att betalning och leverans av varan sker på ett, mellan parterna, förutbestämt framtida datum. Båda parterna tar på sig skyldigheten att verkligen genomföra transaktionen. Köparen blir skyldig att betala, och ta emot, den aktuella varan på det förutbestämda datumet. Säljaren tar i sin tur på sig skyldigheten att leverera den aktuella varan på det förutbestämda datumet.

Standardiserade terminer
För de mest omsatta aktierna samt i OMX-index erbjuder Stockholmsbörsen handel i standardiserade terminer. Att de är standardiserade innebär att alla villkor redan är bestämda, som antalet underliggande och leveransdatum. Terminer handlas, precis som optioner, i något som kallas kontrakt, varje kontrakt har 100 enheter av den aktuella varan som underliggande. Därmed motsvarar 10 terminskontrakt i Ericsson-aktien 10*100 = 1000 stycken Ericsson-aktier. Leveransdatumet, eller slutdagen, har man satt till den tredje fredagen i slutmånaden.
”1 kontrakt = 100 underliggande aktier”
”Slutdag = 3:e fredagen i månaden”
Ofta används det oprecisa uttrycket att köpa (sälja) en termin, detta innebär att man enligt terminskontraktets villkor tar på sig rollen som köpare (säljare) av den underliggande varan. I fortsättningen kommer vi använda uttrycken köpa respektive sälja en termin när det syftas på att köpa respektive sälja det underliggande på termin. Exempel: att köpa en termin i Ericsson ska tolkas som att vi köper Ericssonaktier på termin.
”Standardisering = Alla villkor för affären är bestämda”
Snabbt exempel
Vi tar ett kort exempel så att det hela blir lite klarare. Antag att du köper en septembertermin i Ericsson. Det innebär att du förbinder dig att den tredje fredagen i september köpa 100 stycken Ericsson-aktier till ett bestämt pris. Om du sedan väntar till september får du betala det bestämda priset i utbyte mot Ericsson-aktier.
Men de flesta som handlar på termin fullföljer inte affären genom att vänta till slutdagen. Istället kan du handla på termin när du tycker att en aktie står lågt och sälja någon tid senare när den har stigit, eller sälja terminer i OMX-index när du tror att index ska sjunka. Sen köper du tillbaka en tid därefter, förhoppningsvis med vinst.
Vad bestämmer terminspriset?
Eftersom själva transaktionen inte genomförs direkt, behöver parterna varken ha pengar eller aktier när villkoren för affären fastställs, det vill säga när terminen säljs respektive köps. För köparen blir detta samma sak som att köpa en aktie för lånade pengar. Därför blir det relativt enkelt att bestämma priset för en termin, vi förklarar med ett exempel.
Exempel: Vi vill bestämma terminspriset när aktiekursen är 100 kr och terminen har slutdag ett datum precis 2 månader från nu. Antag att årsräntan är 3 %, vilket innebär en månadsränta på 3 %/12 = 0,0025 = 0,25 %. För att garanterat äga aktien om 2 månader skulle jag då kunna låna 100 kr och köpa aktien över börsen. Efter 2 månader skulle mitt lån ha medfört en räntekostnad på 2*0,0025*100 = 0,5 kr. Totalt skulle aktieköp plus ränta kosta mig 100 + 0,5 = 100,5 kr. Så 100,5 kr är precis vad jag skulle vara villig att betala för att garanterat äga aktien om 2 månader. Terminspriset för en termin i denna aktie med slutdag om 2 månader blir därför 100,5 kr. Varför blir det så?
Om terminspriset är lägre än 100,5 kr kan jag köpa terminen, blanka aktien och få in 100 kr, sätta in de 100 kr på banken. Efter 2 månader har mina 100 kr på banken växt till 100,5 kr. Enligt terminskontraktet är jag då skyldig att köpa aktien till ett lägre pris än 100,5 kr. Jag gör det och lämnar tillbaka den blankade aktien. Skillnaden mellan 100,5 kr och terminspriset blir en riskfri vinst!
Om terminspriset är högre än 100,5 kr kan jag sälja terminen, låna 100 kr och köpa aktien. Efter 2 månader kan jag enligt terminskontraktet sälja mina aktier för ett pris högre än 100,5 kr, och betala tillbaka mitt lån på 100,5 kr med ränta. Skillnaden mellan terminspriset och 100,5 kr blir en riskfri vinst!
Vi har sett exempel på arbitrageprissättning. Priset för terminen måste ligga på en viss nivå annars uppstår arbitrage. Arbitrage är ett annat ord för riskfri vinst.
Vi har sett att det inte kan finnas några förväntningar på kursändringar i terminspriset, utan det överpris som köparen betalar motsvarar bara ersättning för räntan. Det kan vara förvånande, men ett annat pris skulle leda till arbitrage (riskfri vinst).
I praktiken är det svårt att säga exakt på vilken nivå räntan ligger, dessutom är in- och utlåningsräntan inte lika stora i verkligheten. Det finns också transaktionskostnader, som courtage och andra avgifter. Därför kan terminspriset fluktuera inom ett litet intervall trots att den underliggande aktiekursen ligger still. Men avvikelserna kan inte bli speciellt stora.

Lägg till en kommentar
Framgångsrikt rapporterat
Tack. Denna kommentar har flaggats för en moderator.