Optioner och Waranter - Del 1c

Namnet har betydelse

Något som är viktigt att känna till är att namnet på optioner och warranter säger en hel del. Beteckningarna skiljer sig här åt mellan OM HEX:s optioner och bankernas warranter. För warranterna finns egentligen inga fasta regler, men de flesta utformar namnet på liknande sätt.

Optioner



    * De 3-5 första bokstäverna talar om vilket värdepapper som är underliggande, i detta fallet Ericsson B (ERICB).
    * Den första siffran, i detta fallet 4, talar om vilket år det är lösen: 4= 2004, 5= 2005, 6= 2006 o.s.v.
    * Nästa bokstav, här H, säger om det är en köp- eller säljoption och i vilken månad optionen har lösen, H står för en köpoption med lösen i augusti.
    * De sista siffrorna talar om vilken lösenkurs optionen har, i detta fall 26 kr.
    * Ibland kan namnet avslutas med ett X. Detta betyder att det skett förändringar sedan optionen ställdes ut som kan ha förändrat villkoren, t.ex. split, nyemission eller liknande.

Warranter



För warranter finns inte några klara regler för namnet men i princip alla följer samma konvention.

    * De första bokstäverna talar om vilket värdepapper som är underliggande, i detta fallet Ericsson B (ERI).
    * Den första siffran, i detta fallet 5, talar om vilket år det är lösen: 4= 2004, 5= 2005, 6= 2006 o.s.v.
    * Nästa bokstav, här H, säger om det är en köp- eller säljoption och i vilken månad optionen har lösen, B står för en köpoption med lösen i februari.
    * De följande siffrorna talar om vilken lösenkurs optionen har, i detta fall 29 kr.
    * De sista 3-4 bokstäverna säger vem som givit ut warranten, det vill säga vem som är emittent.

Koder
Namnen för optioner och warranter ser lite olika ut men är uppbyggda på i princip samma sätt. Derivatets lösenmånad betecknas av optionens femte bokstav i ordningen och warrantens sjunde. Denna bokstav berättar dels i vilken månad derivatet har lösen och dels om det är ett köp- eller sälj-derivat. Bokstäverna A-L står för januari-december i ett köp-derivat och bokstäverna M-X januari-december i ett sälj-derivat.

Nedan följer en beteckningslista för hur detta ska tolkas:

Köpderivat      Säljderivat
A = januari      M = januari
B = februari     N = februari
C = mars        O = mars
D = april         P = april
E = maj          Q = maj
F = juni           R = juni
G = juli           S = juli
H = augusti     T = augusti
I = september U = september
J = oktober      V = oktober
K = november  W = november
L = december   X = december

Olika typer

Du kanske minns att vi tidigare nämde att slutdag och lösendag inte alltid behöver sammanfalla. Det finns nämligen 2 olika huvudtyper av optioner, den ena typen kallas europeiska och den andra amerikanska. För warranter finns en tredje version som är vanlig, och de kallas för asiatiska. Beteckningar har inget att göra med i vilken världsdel optionerna givits ut, det är bara namn som levt kvar från optionernas barndom.

Europeiska optioner kan endast lösas in på slutdagen. Det är den dagen, och endast den dagen, som optionen kan lösas in och då utbetalas skillnaden mellan den underliggande aktiekursen och optionens lösenkurs.

Amerikanska optioner kan lösas in när som helst under löptiden, och lösendagen behöver därför inte vara samma dag som slutdagen. Man kan dock visa att det inte lönar sig att lösa in en amerikansk köpoption om den underliggande aktien inte ger utdelning under löptiden. I det fall den underliggande aktien skulle ge utdelning kan det löna sig att lösa in optionen innan utdelningen äger rum, men detta är vanligtvis inget man behöver bry sig om som investerare.

Bland warranterna finns en tredje typ som är desto viktigare att hålla koll på. För asiatiska warranter räknas slutkursen ut som medelvärdet av kursen på den underliggande aktien. Vanligen räknas slutkursen ut som medelvärdet av kursen under de sista 5 eller 10 dagarna, man säger då ofta att de har en ”asiatisk svans”. Som exempel kan vi ta att kursen för den underliggande aktien är 104 kr, 107 kr, 102 kr, 98 kr och 103 kr under de sista fem dagarna. Då blir slutkursen 104+107+102+98+103/5 = 102,8 kr. En asiatisk warrant med lösenkurs 110 kr får då värdet 110-102,8 = 7,2 kr. Asiatiska warranter kan inte lösas in före slutdagen, i likhet med europeiska. Men warranter med asiatisk svans ska ha ett lägre värde än motsvarande europeiska eftersom rörligheten (volatiliteten) i asiatiska derivat blir mindre.

Det är i princip bara fantasin som gränser för vilka typer av optioner som skulle kunna ges ut. Vi har sett exempel på detta med HIT-warranterna, som ger en utbetalning på 10 kr om en viss målkurs nås. Ett annat exempel är korridorswarranter som ger en utbetalning på 5 kr om aktiekursen håller sig inom ett visst intervall under warrantens löptid. Andra exempel som skulle det kunna ges ut är "look-back"-optioner som sätter den högsta eller lägsta kursen under löptiden som lösenkurs. "Chooser" som i efterhand låter dig välja om det ska vara en köp- eller säljoption. "Multivariate" som låter dig välja underliggande i efterhand. "Knock-in" som börjar gälla först när kursen för det underliggande passerat en viss nivå.

När infaller slutdagen?

Slutdagen för aktieoptioner noterade på Stockholmsbörsen är alltid 3:e fredagen i den månaden då optionen går ut. Dessa är av amerikansk typ och kan därför lösas in före lösendagen om innehavaren så önskar. Det finns även optioner i OMX-index, så kallade indexoptioner. Dessa är av europeisk typ så lösendagen sammanfaller med slutdagen som alltid är 4:e fredagen i lösenmånaden.

"Aktieoptioner: Slutdagen är alltid 3:e fredagen i lösenmånaden"

"OMX-optioner: Slutdagen och lösendag är alltid 4:e fredagen i lösenmånaden"

För warranter finns inga liknande regler, det kan vara av vilken typ som helst, och ha slutdag vilken dag som helst. Innan du köper warranter är det därför mycket viktigt att först kontrollera vilken typ warranten är och att sedan kontrollera när slutdagen infaller. Det kan också vara så att vissa warranter har sista handelsdag ett par dagar före slutdagen. Om du inte sålt warranterna innan sista handelsdagen måste du behålla dem över lösen. All nödvändig information ska finnas i utställarnas (emittenternas) prospekt som ofta finns tillgängligt på deras webbsidor. Du kan också hitta information om detta på denna webbplatsen.

"Warranter: Viktigt att kontrollera typ och sista handelsdag"

Hur handlas optioner?

Nu kommer vi till den intressanta frågan. Hur gör jag för att handla optioner? För att handla måste du ha en värdepappersdepå samt skriva under ett avtal med Stockholmsbörsen där du säger att du vet vad optionshandel innebär. Ett sådant avtal finns att få hos din mäklare.

"Optionsavtal finns hos din mäklare"

En mycket viktig sak att veta är att optionerna handlas i kontrakt om 100 stycken, och det minsta antalet kontrakt som kan köpas är oftast satt till 10 stycken. Det innebär att den minsta handelsposten är 1000 optioner. Så om en option kostar 5 kr måste vi köpa får minst 5000 kr, och har därmed 1000 optioner med en underliggande aktie för varje. När vi lägger vår order är det antalet kontrakt som vi talar. Den som vill köpa 2000 optioner lägger därför en order på 20 kontrakt.

"Ett kontrakt innehåller 100 stycken optioner"

"Minsta handelpost är 10 kontrakt"

I OMX-optioner och vissa flitigt omsatta optioner kan kontrakten ibland även handlas i poster om 5 kontrakt, eller ännu mindre. Det betyder att minsta handelspost är 500 optioner, eller mindre. Men om din order läggs i småorderboken är det inte säkert att du får igenom den.

Råd på vägen

Om du inte gjort optionsaffärer förut är klokt att vara försiktig i början. Speciellt finns det några saker att tänka på:

    * Om du köper optioner kan du aldrig förlora mer än insatsen. Det är genom att utfärda optioner som förlusterna kan bli hur stora som helst.
    * Pappershandla i början. Du kan skriva ner affärer du har tänkt att göra och följa upp hur de går, på så sätt får du en känsla för hur optionerna rör sig.. Du kan också använda dig av Stockholmsbörsens Testportfölj där du kan handla med fiktiva pengar.
    * Om du köper optioner så har du tiden emot dig. Vinsten kan bli stor, men rent statistiskt så går de flesta optioner aldrig till lösen. Det är alltså utfärdarna som i längden tjänar pengar på optionsmarknaden, inte de som köper optioner.
    * Warranter är billigare än optioner om du vill handla i liten skala. Dels är courtaget lägre, eftersom du slipper Stockholmsbörsens clearingavgifter. Dessutom kan du köpa mindre poster av warranter (en börspost brukar vara 100 st), medan optioner ofta bör köpas i tio kontrakt i taget.