Vice riksbankschef Karolina Ekholm höll under tisdagen ett tal om prognosernas roll i penningpolitiken. Nedan följer en sammanfattning av talet.

”Prognoserna spelar en helt central roll i den penningpolitik som förs i Sverige. Eftersom penningpolitiken paverkar ekonomin med viss fördröjning maste den baseras pa prognoser för inflationen och resursutnyttjandet. Riksbanken använder sig i prognosarbetet av bade modeller och expertbedömningar. Modellerna hjälper oss att kvantifiera olika typer av riskscenarier. Ambitionen bör vara att kvantifiera alla de risker som bedöms vara relevanta för de penningpolitiska besluten, men i realiteten är det inte alltid möjligt att göra detta inför de penningpolitiska besluten. I synnerhet gäller detta risker som är svara att kvantifiera, som till exempel risken för en finanskris. Ju mer information man far om vad olika riskscenarier ger för effekter pa ekonomin, desto tydligare blir underlaget inför de penningpolitiska besluten.

Under prognosprocessen har vi i direktionen i princip hela tiden insyn och möjlighet att diskutera stabens prognoser. Vi kan ifragasätta de bedömningar som görs. Det är inte alltid hela direktionen star bakom de analyser som presenteras eftersom de är resultatet av en kompromiss där de olika uppfattningarna vägs ihop. Men i sa fall framgar detta, antingen genom de inlägg som ledamoten gör vid det protokollförda mötet eller i form av en reservation.”