Vid det penningpolitiska mötet den 4 juli beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Direktionens majoritet bedömde att reporäntan behöver höjas för att stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och resursutnyttjande kring en normal nivå. Prognosen för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, lämnades oförändrad. Framöver finns dock faktorer som kan leda till att reporäntebanan behöver revideras. Skulle den i dag höga KPI-inflationen påtagligt sätta avtryck i de långsiktiga inflationsförväntningarna och i lönebildningen kan reporäntebanan behöver höjas. Om den statsfinansiella situationen i vissa europeiska länder förvärras kan det istället leda till att reporäntebanan sänks.

Beslutet fattades mot bakgrund av den penningpolitiska diskussionen. Slutsatserna från diskussionen är att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är god men kommer att normaliseras under prognosperioden. Samtidigt präglas utvecklingen i omvärlden av osäkerhet. Återhämtningen går långsammare än tidigare väntat i USA och euroområdet tyngs av statsfinansiella problem. Resursutnyttjandet i Sverige förväntas ligga på en normal nivå eller till och med något högre och löneutvecklingen förutsätts bli normal. KPI-inflationen är idag hög till följd av stigande bostadsräntor. Rensat för detta ligger inflationen betydligt lägre. På längre sikt närmar sig inflationen målet på 2 procent.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten.